1.Är vi nöjda?

Är vi nöjda? (För den okunnige: pluralis majestatis är alltid på sin plats när vi talar om Bajen.) Jycken och jag går på promenad i höstkylan med Hellahalsduken på svaj och vi passar på att fundera skarpt på saken utan att för den skull försöka oss på djupsinnigheter eller penetrera saken alltför vidlyftigt.

Djurgårn på Söderstadion blev till en höjdare med bara ett lag på planen. Regnmatchen mot Helsingborg slutade i ren poesi. Sista hemmamatchen mot Sveriges baksida visade på viljan och vad det handlar om när en allt annat än nöjd Petter A med fem minuter kvar hämtade ut kvitteringsbollen till 2–2 och att det bara var seger som räknades. Och med tanke på ett antal 0–0-matcher på Söderstadion och en del andra underliga resultat på bortaplan mot diverse skojarlag är fjärdeplatsen i allsvenskan och därmed Royal League-spel snudd på bonus. Så är vi nöjda? Säg så här: Kan vi inte få vara lagom nöjda? Vi befinner oss ju ändå i Sverige, och lagom är väl ändå alltid bäst och eftersträvansvärt? Ja, det är frågan.

Förra året blev Kalmar i sista omgången den så kallade spiken i kistan på en höstsäsong som saknade allt. Den här gången blev Kalmarmatchen en väckarklocka inför de sista två, blytunga omgångarna. Efter förra säsongen kunde allt bara bli bättre. Efter denna säsong kan vi konstatera att det redan blivit bättre innan det hela var över. Och vägen dit har som sagt haft sina stunder av rus. Dessutom: ska vi vara allvarliga har årets två derbymatcher visat att vi är bäst i stan. Det går bra att suga på den.

Okej. Vi är nöjda. Men vi kan bättre.

En parentes: ingen bajare är nominerad till Fotbollsgalan. Den kvällen kan vi alltså syssla med annat som är skoj (det hade vi nog gjort ändå).