Under morgonpromenaden träffade vi fyra andra hundekipage på stigen – samtidigt. Tre minimala bjäbbvarianter och en stor men vänlig best. Två urgamla och dom andra mest corny. Ingen ville leka med min jycke utan bara uträtta sina behov. Så vi drog.
Läste en arg insändare från en husse som minsann plockade upp sin hunds 40-grammare, medan hästarna som passerar kunde släppa ett lass på fyra kilo utan att någon gör nåt åt det. Det fick mig att minnas en uppgift säkert tjugo år tillbaka om att det som Stockholms hundar lämnar efter sig motsvarar att hela Oskarshamns befolkning kom till huvudstan och kackade i buskarna på gator och torg. Varje dag.
Samma debattsida hade förresten en underbar liten insändare om att Feministiskt initiativ när dom nu ändå håller på att göka med våra normala gängor borde slå ett slag för att göra om personnumren. Anledningen är naturligtvis att det går att se vem som är kvinna och vem som, just det, är man. Men det är klart, om hälften av alla män heter till exempel Tiina så blir det faktiskt inget problem.
En stunds begreppsförvirring utbröt häromdagen i mitt huvud. Ibland hänger man liksom inte med när man försöker hänga med. Htb-frågorna var ett sådant spörsmål. Sen stod det i samma artikel hbt-frågorna. Samma förvirring i en annan tidning, den som vissa kallar den malligaste. Och ingen förklaring. Faktaruta, hallå! Och var är korrekturläsarna när man som bäst behöver dem? Nu vet jag bättre. Jag föreslår tbh- och i den ordningen, rytmen blir bättre typ pvc och tbc och dessutom slipper vi förhoppningsvis tolkningen att vissa är viktigare än andra.
Fast det ska jag ju förstås inte lägga mig i.
Det blev ingen naturlig övergång till nästa fråga, förutom att den är viktig: Vad händer med Runans kontraktsskrivande?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar