Morgonpromenad i kall dimma. Jycken fick ränna runt bäst hon ville. Sen gick vi hem över isen för att sparka i gång mokabryggaren. Sen orienterade vi oss i omvärlden, bland annat för att kontrollera om nån sett Dulee Johnson gå av tåget till Stockholm, medan vi lyssnade till det tilltagande puttrandet och testade den batteridrivna mjölkvispen.
Apropå kaffe: Förr i tiden, när dom jobba på tvätten i Arlöv, var det andra bullar som gällde och man fick lära sig vem som var vän och vem som var fiende. Nu’rå? Tja, ”kaffenarkomanen” Alexandra på tvätteriet i Vara fick mjölken till kaffet förgiftat av en kollega som tydligen inte förstått det här med klass mot klass. Alexandra ”gjorde, som vanligt, i ordning en rejäl balja strax före klockan sju på morgonen”, skriver kvällsdraken. Efter en halvtimme började hon må dåligt. Och när det var dags för frukost ”lyckades jag inte få i mig någon mat. Men jag drack en kopp kaffe till...”
Sen blev det akuten. Jag skulle ha sagt samma sak som jag misstänker var det första som Alexandra sade när läkarna blåst faran över: ”Har ni kaffe?”
En spelare från ett onämnbart lag i länet har bekänt färg och blivit kristdemokrat, antagligen för att ta det säkra för det osäkra. Var det nån som sade att politik och fotboll inte hör ihop?
Okej, det är skillnad på så kallad fotboll och fotboll (och, om ni nu inte förstått det, på politik och politik).
Roma däremot, och nu börjar det likna riktigt fotboll (nästan i Bajenklass), ångar på i himmelen och har vunnit nio raka. Nånstans långt därinne i den där muskeln som får maskineriet att fungera är vi en smula glada. Även själen är med på noterna. Och om spelarna nästa gång olämpliga banderoller syns på läktarplats på Olimpico vägrar spela kommer vi dessutom att vara stolta. Och fira med en dubbel espresso.
Riktiga supportrar går på fotboll för att se på fotboll, om nu någon undrar.
Någon har landat i Italien. Man skulle nästan kunna tro att det är påven.
Skidor på längden är som ni vet inte längre vad det varit, men vi ska ändå kasta ett getöga på stafettsprinten tillsammans med ett hemmavarande febrigt barn. Han blir säkert piggare när han får höra lite grann om hur det var förr i skidspåren...
Och samtidigt ska vi dricka en balja kaffe.
Ps. Svårslaget är ordet, men en polare fick en gång i den preskriberade forntiden ihop det med en tjej från Arlöv som hette Hanna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ja, nu är Roma nästan lika bra som Bajen. Visst var det tråkigt att just när det börjar gå bra med själva fotbollen, och till och med ekonomin inte går så dålgt så man kan glömma den lite, så kommer de där nazistidioterna. Men det var också roligt att det blev som en reaktion på det bara några dagar efteråt, när det var fullt med folk på stadion. Mycket folk i Siena också. På söndag kommer den tionde!
Tio raka, det låter det! Jag håller en tumme för att det blir så och en för att vi sett det sista av nazistidioterna.
Skicka en kommentar