Vårt besök i kringelstaden en vintersöndag blev aldrig av eftersom omständigheterna helt plötsligt inte tillät en sådan underbar utflykt, nu när vi har facit i hand. Men det såg stabilt ut, har vi förstått av diverse rapporter, när Hammarby malde ned norrmännen med besked. Och AL, som numera svarar på frågor om liret på Bajens webbplats, är som vanligt lyrisk över David Johansson och hans utveckling, och vi väljer att tro honom. Och Jeff tycks knorra eller dundra in frisparkar med ackuratess nu för tiden, och gärna för mig, och tycks dessutom hittat nån lägstanivå som också känns.... stabil. Och sen gör anfallarna mål, och det är ju som det ska vara och som det inte alltid varit. Och Fischbein, och våra Jensen, och... ja, vi är på banan igen. Och är man på banan och har tron behövs inga analyser: det går liksom av sig självt i stället.
Annars är huset fullt av alla ungar som snorar och är hemma med feber och passar på att glo på underliga OS-grenar på burken. Inte undertecknad. Och inte jycken, vars morgonpromenad var fri från incidenter och stora och små tankar och liksom gick av sig självt och där den där stunden längst ute på udden med en tagg i käften mest handlade om att glo på all snö och konstatera att vi är på banan igen – och ännu en dag närmare våren.
Och det är ju inte det sämsta.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar