Vi krisar på

Lämnade jycken, mokabryggaren, den upptejpade allsvenska tabellen och lönefabriken och tog ett snortidigt tåg söderut för att hälsa på parenteserna några dagar och ta över ruljangsen och underhållningsdetaljen för yngsta sonen och dottern som redan var på plats, och på programmet stod morgondopp och kvällsditon och däremellan andra bad och att tura till Helsingør för sort guld och rød pølse på torget för mig och för de andra den obligatoriska glassen i gränden toppad med dansk gräddbulle, dansk grädde och dansk sylt. Och som extragrädde på moset, nej, jag skojar, ingen remoulade. Den här gången såg jag förresten inte en skymt av snubben med döskallen i näven på slottet som dominerar hamninloppet till landet som fött och fostrat till exempel Preben Elkjær. En helt befriad tillvaro från fotboll var det dock inte fråga om, för yngste sonen ville prompt träna nickar bland soldyrkarna på stranden, och jag var den som i den påtagliga vinden skulle slå precisa inlägg med plastbollen. Inte nog med det. På gubbhyllan, den lokala lilla vitkalkade restaurangen vid strandkanten som byter namn och troligen ägare varje säsong men som en gång för alla är gubbhyllan, satt en dag inte bara jag utan även den största lokala fotbollscelebriteten, som, får man väl tillstå, är stor även i övriga jämmerdalen och andra delar av världen: kortsnaggad, solglasögon och med lätt igenkännbar nickstark profil. Hände något värt att berätta för eventuella barnbarn om? Njae, jag drack en stor stark, straffsumparen ramlösa.

Sen åkte vi hem, och på tåget nånstans efter Peking gjorde Bajen en omvänd mot förra årets bortakamp mot Örgryte och tog tag i matchen, spelet och målfabrikationen efter paus till odiskutabla 3–1.

Och Louay Chanko har anlänt.

Det går ju rätt bra för Bajen utan alla dom där nyförvärven som alla vill ha, kan den som just uppdaterat den upptejpade allsvenska tabellen på kylskåpsdörren konstatera. Men visst är det skönt när det är krisstämpel över det hela mest hela tiden och alla andra enbart pratar om alla andra lag. Nytt allsvenskt kontrakt bör väl vara snudd på hundraprocentigt klart, men nu gäller det att vara på tårna och krisa lite lätt ända in i kaklet. Tro mig, och det här är rätt väg att gå: låt krisen fortsätta säsongen ut.