Mellan valet och kvalet

Att Gefle missar en straff är inget som jag brukar hänga upp mig på, men ibland kan man inte låta bli att gå utanför sig själv. Hur som helst, den upptejpade allsvenska tabellen på kylskåpsdörren kommer att uppdateras tidigast när den femtonde omgången är färdigspelad.

Att en från kvällsdrakarna känd överåklagare i Malmö finner det nödvändigt att anmäla den nickstarke skånske profilens högerkrok mot en fd Malmöpåg numera Ellosdressad mittback för vidare prövning av en annan åklagare har troligen, eftersom han dementerar det, med att göra att överåklagaren passade på att samtidigt meddela att han kandiderar för folkpartiet. Det är nu inte särskilt förvånande; det är ett parti som gärna talar för alla andra eftersom dom inte vet sitt bästa.

(för att inte beskyllas för att odla vallokomotivsmotiv för vissa kommer jag att fram till den 17 september då och då framföra liknande, väl underbyggda analyser av nästan alla andra partier. Och folkpartiet igen, förstås, för det är nåt som inte stämmer.)

För övrigt har det åskat. Och åskat. Och åskat. Och regnat. Yngsta sonen och jag stod en stund ute under parasollet för att han skulle bli vän med ovädret och räkna ut skillnaden mellan blixtrarna och dundret. Morgondoppet däremot innehöll bland annat ett snyggt dyk i sol. Men det var då det.

Kronologin är inte dagens starkaste kort såhär på kvällskvisten, upptäcker jag. Jyckens morgonpromenad? Inte jag vad jag minns. Mokabryggaren har jag i alla fall låtit gå för högtryck. Som nu.

Möjligen får innehållet denna gång en liten skotsk accent. Som alldeles nyss.

Apropå den bisarra rundgången i debatten om en svensk kanon: i morgon är det återigen dags att genomgå alla kvalen. Tid och plats: Olympia 20.00. Som vanligt har jag tagit ut allt som kan hända i förskott. Och det är rätt märkligt, när man tänker efter, för jag har ju ändå inte en aning om vad som kommer att ske.