Benny var bara bäst

Vilken dag.

Gud ske pris för den snälla representanten för lönefabriken som skickade hem mig för arbetsuppgiftsbrist i kubik, och gissa om jag därmed gick hem? Jag gjorde en Carola, rusa åstad till Söderstadion med bilen och fann sonen, missade visserligen första baljan men såg resten i solskenet och njöt av effektivitet och snygga mål och en del mer eller mindre heroiska insatser och mindre av spelet som ibland påminde om nåt… tja, lätt magsjukt.

Men Benny i målet…

Benny var bäst. Benny var helt enkelt bara bäst. Benny gjorde faktiskt en del svettigt högkaratiga räddningar. Och som han gjorde dem.

Och sen satt vi på lokal fast ute, och gissa vem som var med! Jo, jycken kom med matten i släptåg, och solen gick ned, och sonens grönvita matchtröja fick många i den förbipasserande menigheten att skråla och tjoa förnöjt typ ”tre jävla noll” och allt fick jag vara med om bara för att den snälla lönefabriksrepresentanten skickade hem mig.

Och med en grolsch i näven och på väg till nattdoppet kan jag konstatera att nu är jag hemma.