I går...

…är redan historia, glömt, inget att göra åt. Ett existentiellt vakuum. Men inte förträngt.

Tårarna har torkat. Näven är knuten.

Och vi ska aldrig beställa nåt ur nån jävla Elloskatalog.

I dag går livet lustigt nog vidare. Snart är det dags för kaffe och den 1030:e vaniljbullen på favoritkafét. Dagen är hårt strukturerad. Jycken ska skickas ut på förmiddagspromenad med dotter och översovande kompis. Själv ska jag passa på att gotta mig i solens sken och mumsa bulle. För sen börjar helvetet. Sen ska jag nämligen leta upp ”Sveriges bästa bank”, som det brukar stå över den enda kassadisken där det köar hundratals pensionärer, invandrare, vanliga knegare och såna som jag som måste uträtta vårt ärende över disk – medan det sitter hundratals bankanställda ensamma vid små öar och låtsas stirra på en datorskärm medan de väntar på alla dem som förväntas sätta sprätt på sina surt förvärvade stålar på nya lån, optioner, Östeuropafonder, pensionsförsäkringar och allt annat som ska göra banken ännu rikare.

Och sen ska man till lönefabriken.

Men först detta. Det tar emot att uppdatera den allsvenska tabellen på kylskåpsdörren. Men som jag just kom på: motgångar är till för att tas med en nypa salt.

Visst ser det bra ut, trots allt.