Snart är det dags

Snart är det dags att bita sig fast i fotbollen. Eller ta tag i den biten eller vad det nu heter. Backbrist, var ordet. Max och Dubbel-Gunnar borta, förutom alla andra, och det mot Kalmar av alla lag, mittbackarnas, ja alla åttbackslinjers plats på jorden. Innan vi börjar sympatikäka taggtråd ska vi, trots att vi som vanligt är förbannat oskyldiga, lägga en slant i Bajeninsamlingen. Och innan man kommer till skott med att lätta på lädret kan man ju alltid fundera på vad vi ska rösta på (”vi” får ju rösta i tre val samtidigt).

Moderna som vi är letar vi runt på nätet efter svaren.

Hmm, den här göken är kd-märkt. Och kanske på väg in i riksdagen. Har man inget att säga kan man ju kopiera in ett rikligt felstavat falskt Nordeamejl som skickats ut för att komma över svenska folkets eventuella bankkoder. För säkerhets skull skickar hon med länken som man inte ska klicka på.

Vi hoppas att det inte går så illa att hon kommer in.

Apropå att snart sagt allt sker med datorns hjälp kan jag inte låta bli att undra om Herr Leijonborg skulle hålla med herr Persson om att det är ”en storm i ett vattenglas” om det var herr Perssons parti som infiltrerat och läst på om herr Leijonborgs partis utspel och eventuella tankar inför valspurten via herr Leijonborgs partis interna nät.

"En storm i ett vattenglas" fick mig att tänka på att jag tog mitt morgondopp.

Just nu har jag svårt att koncentrera mig på uppgiften, vilken den nu än är. Men det gör inget. Anledningen är att jag sitter emellan. Till vänster stenåldersdatorn. Yngsta sonen kör Al Unser Jr på högsta volle med egna kommentarer som ”Det där kallar jag för läcker körning”. Till höger min egen lilla alltmer gamla glob och numera familjens. Dottern som borde sitta i en kanot nånstans i Sörmland med klassen men som plötsligt dök upp nån dag i förskott eftersom allt som klassen släpat med i form av tält, sovsäckar, snabbmakaroner, triangulakök etc var ”blött” spelar Snood ackompanjerat av bebopp, bebopp, bebopp, tututuuut, om man kan tänka sig det hela onomatopoetiskt. I mitten knackar jag på mitt tangentbord.

Inte nog med det: middagen bestod av pizza. Och läsk. Jycken fick resterna. Och alla borde sova.

Mamman är för övrigt på annan ort.

Apropå kd får Homer sista ordet:

"What if we picked the wrong religion? Every week we're just making God madder and madder."