Matchrapport

Jycken fick morgonpromenera med matten. Jag snyter mig och konstaterar rödögd att Söderstadion fick klara sig utan mig i går.

Men inte desto mindre var jag där. Fast på ett närmast hallucinatoriskt vis. Sonen stod nämligen upp för familjeäran och var på plats och lovade att sms:a till bingen när det hände nåt intressant. Sex gånger brummade mobilen i mörkret i sovrummet:

19:18 Jättetabbe av ryttebro. 0-1
19:22 1-1 runa snyggt inlägg av avbynn
19.33 mitjylland byter keeper. mysko
19:38 Ny jättetavla av ryttebo. Märkligt. Hämnd?
20:13 max och en dansk är numera utvisade
20:19 2-2 paulinho. Domaren är dansk.

Just ”mysko”, ”Märkligt” och ”Hämnd” gav det hela en extra dimension. Där låg jag och stirrade i taket. Vad höll målvakterna på med? Och hade Max och dansken gett varandra var sin skalle? Att domaren var ”dansk” förstod jag att inte läsa bokstavligt utan mer som ett sätt att beskriva domarinsatsen.

(En del matcher minns man med välbehag fast man inte har en aning om vad som egentligen hände. När Trelleborg fick däng guldåret med 4–1 var vi på annan ort – veckan innan såg vi Helsingborg få på nöten på Olympia med 3–1 och var kvar i de rödgula trakterna – och hade bara text-tv som livlina. Där satt vi och glodde på en tyst teveskärm. Det var en höjdare.)

Hur som helst, det var en underlig match, sade sonen när han väl var hemma. I morse, när han sovit på saken, ansåg han att det trots allt var en rätt bra match, men att danskarna inte hade haft en suck om det inte var för målvaktstavlorna. Vad han menade med ”hämnd” frågade jag inte. En del saker vill man göra sina egna bilder av.

Men Micke Andersson gav klacken en sista sång. Sms- eller text-tv-matcher i all ära, för hans skull hade jag gärna varit på plats.