Jag tror, jag är inte helt säker men jag tror, att jag försökte säga nåt intelligent med mitt förra blogginlägg, men inte ens jag är alltså riktigt säker på vad jag menade. Hur som helst, yngsta sonen har i alla fall ärvt nåt av sin far, kan jag stolt meddela, nämligen min förkylning, och är hemma sen i går – och har numera sällskap av dottern som inte vill vara sämre hon. Matten, som försvann snortidigt (!) för att dra in nödvändiga kulor till godis, esberitox och fler varianter av näseril, såg inte ut att vara och lät heller inte särskilt kurant. Äldsta sonen tycks stå pall och försvann småvisslande till plugget, men så är också läxorna slut för terminen. Så det blev jag och jycken som halkade omkring en stund i blasket på morgonpromenaden. Ingenting att rapportera förutom att längst in i viken ligger ett grått flantäcke av is.
Vi tar en sväng över Hammarbys nya stadion in spe. Kan inte politikerna göra det enkelt för sig och en gång för alla avskriva löparbanor på Nacka Stadium? (Hella Stadium låter inte heller så dumt faktiskt. Matte Werner Stadium? Kenta Stadium? Bajen Stadium? Forza Stadium? Bira bira bärs Stadium? Kärt barn kan ha många namn. Eller varför inte Nya Söderstadion? Det gör det enklare för dem som kommer att säga ”det var bättre förr”. Inte nog med det. ”På gamla Söderstadion” kommer nämligen att så småningom med lite patina hamna i samma fina sällskap som Bruce Springsteen på Konserthuset -75: alla var där.)
Nog om detta. Vi jublar lagom över stadionbeslutet men säger samtidigt: den som lever får se. Fast bara en parentes till eftersom jag hur som helst hade tänkt meddela resultatet av mitt mejlpåstötande till politiker i frågan: en politiker har besvarat mitt mejl om hur det borde bli. Fp:s Lotta Edholm. Inte nog med det, två gånger om, och hon var vänlig nog att skriva att hon höll helt med mig.
Vilket leder över till detta. 1984. Hört talas om det? Eftersom jag nu skriver Usama bin Bush kommer diverse elektronisk webb- och mejlspaningsapparatur som letar potentiella terrorister att ge utslag och sätta en bock i kanten inte bara på mitt konto utan även för dig som besöker denna blogg. Du behöver inte ens ha läst det här. Du kanske tillhör kategorin som kommit hit på Googlejakt efter ”världens största bröst” och tänkte, ”vafan, inga lökar, bara en massa babbel”. Kul va! Du är antecknad.
Att jänkarna sedan länge håller på med allt möjligt elektroniskt fuffens i kriget mot terrorismen är troligt. 80.000 svenskar lär redan få genomgå utökad säkerhetskoll för att kunna ta sig till Speciallagarnas förlovade land. Eller ens bara flyga med amerikanska bolag. Men EU-parlamentet vill inte vara sämre. Och gissa vem som håller fanan högst? Just det, vår justitieminister Thomas Bodström. All e-post, internetbesök och telefontrafik måste lagras i minst sex månader som ett sätt att bekämpa terrorismen. I minst sex månader? Det är bara början. Och Sverige leder kampen.
”Jamen, alla vi vanliga normalhederliga medborgare som inte har nåt att dölja har ju inget att vara rädda för? Vi står ju gärna nakna, genomlysta och utan integritet när våra myndigheter sätter till de nödvändiga klutarna för att jaga terrorister. Det är ett pris vi är beredda att betala.”
Tja, jag tror ärligt talat inte att just dom där alla normalhederliga medborgarna som inte bryr sig finns, mer än på ett sätt. Det är just de som kommer att avlyssnas eftersom de använder sig av internet, mejl och telefoni, kontokort, betalar skatt och googlar efter ”världens största bröst” på ett normalhederligt, avlyssningsbart sätt. Alla dom där andra som man tror sig kunna spåra kommer inte att lämna spår efter sig.
Tänk, alla dom där andra kanske helt enkelt inte finns?
EU-parlamentet har sagt ja. EU:s medlemsländer ska formellt godkänna beslutet. Jag vet inte gången, men förhoppningsvis räcker det med att ett land säger nej till beslutet. För EU:s, demokratins och alla normalhederliga medborgares skull.
För övrigt har justitieministern i sitt svarta förflutna tofflat in ett mål på Söderstadion. Det har ju inte med saken att göra. Men ändå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar