(söndag. Datorn dog mitt i.)
Har jag på nåt adekvat vis helgat helgdagen? Tja, jag knoppade en stund mitt på dagen.
Handelsministern är i London, enligt någon källa, möjligen för att tröstshoppa. Jag menar förstås fd handelsministern. Är hon fortfarande sjukskriven, förresten?
Gårdagens sjumannafotbollsturnering för yngsta sonen, från samling kvart över åtta till femton och fyrtio (tack och lov, dom gick inte till slutspel för då hade vi väl fortfarande varit kvar) var en lång dag. Fyra raka förluster, mer än två timmars effektivt bollsparkande och springande, tre sönderkokta varmkorvmedbröd mellan varven, senap på mina, och det var inte lättare att stå bredvid och se på. Under en av matcherna, mot ett våldsamt springande rödsvartrandigt gäng, kom en av Sveriges mest kända så kallade sångerskor och ställde sig bredvid undertecknad med ansiktet dolt under kepsen och tjoade högt och ljudligt som om hon aldrig gjort något annat och skrek ”Come on, babe” när sonen hennes kom springande med bollen och slog en passning som gick fram. Sen såg hon upp på mig under kepsen, sökte min blick och sade: ”Visst var det en bra passning?”
”Det var en bra passning”, sade jag uppmuntrande.
Sen åkte jag in till stan för att ännu en gång dricka öl med samma göteborgare som dan innan, den här gången med vår gode vän omvärldsanalytikern, som inom parentes cyklar året om. Vi var så tidigt ute att Carmen inte öppnat än. Vi surrade i vanlig ordning på om film, fruntimmer och framtida planer.
Jycken har fått sina promenader. Och i morgon bitti kan det bli ett morgondopp. Anledningen är förstås att grannfrun hoppade i just denna dag, när en annan låg och knoppade, har jag fått mig berättat.
Men det kan ha sina poänger att vakna ordentligt för det blir en oerhört intressant Bajenvecka.
(måndag. Fick liv i datorn som ännu inte har dött igen.)
Tji morgondopp. Vet inte vad jag ska skylla på. Trött har man ju varit förr. Kan det vara den nya regimens budget som redan börjat spöka?
I dag står Halmstad på menyn. De grönvita heroerna ska ner till västkustens södra regioner och kämpa till sig tre poäng. Matchen på Söderstadion i våras var inget annat än kamp, ja, snudd på kramp. Vi tror på tre poäng, men vi tar inte ut något i förskott.
”När Hammarby är som bäst så rår ingen allsvensk konkurrent på laget”, tycker fotbolldirekt.com som därmed håller med Anders Linderoth, och jag är inte sämre än att jag instämmer. Frågan är förstås om Bajen är som bäst just nu. Furuseth får stanna hemma, och detsamma gäller förstås, förutom alla skadade, Erkan – om jag räknat rätt.
Och sen händer det förstås en massa annat också. Fast kanske inte just i dag.
Fem matcher kvar för Linderoth. Det är bara att tuta och köra. Själv ska jag hälla upp en stadig kaffe och ta med mig jycken ut på udden för en tagg.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Förhoppningarna är alltid desamma när det kommer till Bajen, Mats. Det finns något vackert i att inte bry sig om tabellen och med stor säkerhet tro att de vinner nästa match.
Fascinerande att man aldrig lär sig.
På en usel gräsmatta i Halmstad spelade två usla lag en usel match. Det var beklämmande dåligt. Så pass dåligt, faktiskt, att jag stängde av tv:n med tio minuter kvar.
Det har jag aldrig gjort tidigare.
Hammarbys ras genom serien efter VM-uppehållet har fått mig att sluligen inse fakta: tabellen ljuger inte. Det är omöjligt att hoppas på en Royal League-plats, än mindre SM-guld. Bland skador, avstängningar, spelarförsäljningar och inhoppande fans, är det inte så konstigt att det blivit så här. Man hade kunnat hoppats på ett lag som stirrade olyckan i vitögat och helt enkelt "tutade och körde", för att låna ditt uttryck.
Mot Halmstad kändes det som raka motsatsen. Det var trögt och oinspirerat från de flesta håll, då endast ett par spelare lyckades skrapa ihop till ett godkänt betyg. Det var smärtsamt att bevittna. Eric Fichbein såg ut som han försökte ta plats i FC Z, något som fick hans mittfältskollega, Sebastian Eguren, att skrika åt honom vid ett par tillfällen under andra halvlek. Fichbein blev utbytt och Eguren utvisad -- en udda kombination för ett innermittfält.
Så kanske de också utgjorde ett mikrokosmos av Hammarbys hela situation: bristande form, kunnande och motivation -- men med gott om frustration. Jag bryr mig inte hur dålig en lagkamrat är, man förnedrar honom inte medelst gormande inför det egna laget och motståndarna.
Jag undrar hur det här laget skulle prestera om de faktsikt lyckades ta sig till Royal League. Illa är min gissning. Anders Linderoths kontrakt går som sagt ut efter säsongen. Och säsongen kan inte ta slut fort nog. Det känns för mig som om spelarna helt slutat lyssna, för mot Halmstad försökte de knappt ens spela.
Så går det, när tabellplaceringen stirrar en i fejset och det blir klart att tränaren inte kommer fortsätta leda laget. Eftersom inget annat går Bajens väg, är det inte så konstigt att motivationen tryter en smula. Det kan därför vara på sin plats att fråga: Ullevål i december mot Rosenborg borta, någon?
Trodde inte det.
Skicka en kommentar