I dag, såhär dagen efter, behöver man inte ens vara enögd för att säga handboll. Äldsta sonen, som för övrigt var på plats i Eriksdalshallen, berättade lidelsefullt om stämningen, målvaktsspelet och Lukas. Jag tror honom.
För övrigt fyller sonen år i dag och bland presenterna återfinns en grönvit kappaboll från yngsta sonen (farsan står för fiolerna…), grönvita pjuck från samma firma (farsan står för…) och två liter hårgelé (jag ljuger inte). Samt en väckarklocka som ser ut som en minaret och med ett böneutrop som signal. Mammans idé: ”Om inte det får upp honom om morgnarna så vet jag inte vad.”
Ingenting har hänt, meddelade för övrigt matten från jyckens morgonpromenad, och vi stänger därmed butiken, laddar för tårta och börjar så smått finkalibreringen inför morgondagens derby på Söderstadion.
Men i dag konstaterar vi bara en sak: handboll.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar