Ovädersmoln?

Påskdagen. En humla dyker upp lagom till tredje fikat och förlustar sig med ett gäng krokusar. Jag sitter på den skrangliga träbänken, rullebören är fullastad, krattan lutar sig därmot. Mera kaffe. Jag har slutat att räkna löv, det hjälper inte. Jycken har åkt till Järna, men innan dess fick hon som ungarna ett påskägg, men i hennes låg ett märgben. Jag tänder en tagg, kisar mot solen, sätter bajenbrickorna på plats. Kan det vara ovädersmoln där borta vid horisonten? I kväll är det bara jag och äldsta sonen, nyss hemkommen från en veckas handboll nere i södra Deutschland och slut. Lax, räkor, kanske portugisisk sardinpastej om jag har någon kvar. Vit alsace eller öl? Bra fråga. Sonen har satt på Van Morrison. Rullebören rör sig inte. Man kan ju ta en öl nu? Efter maten kommer jag att föreslå Amarcord, men jag misstänker att han vill se Cape Fear om nu inte 24 rullar vidare. Hur som helst kommer vi att snacka Bajen. De allt annat än himmelsblå står på tur. Rullebören står där den står. Det är hög tid för en trepoängare därnere. Humlan surrar lätt vimmelkantig sin väg. Solen kämpar på. Jag tänder en tagg och funderar på saken.