Frukost (nyköpta Icakroasanger) på den gistna träbänken och på det två baljor monteriva och en tagg. Solsken och åtta grader. Jycken fick följa med yngsta sonen på ett varv och har uppsökt skuggan och käkar på en gammal jota. Träden på andra sidan viken har börjat skimra. Nånting är på gång. Just det: Söderstadion. Femton noll noll.
För att hämma den tilltagande nervositeten har vi omvärldsorienterat oss och kan bara konstatera att Martin Timell talar ut om att han är obesegrad i TP. Säger han själv, alltså. Fan trot.
Yngsta sonen propsar på uppmärksamhet och får sig en duvning mellan de hemsläpade vägarbetskonerna och är bra med nere vid hörnen men sämre på höjdbollarna. Förhoppningsvis är Söderstadions matta inte lika hård som vår lilla plätt. Och något jämnare.
Halmstads Bollklubb är som vanligt fågel eller fisk och man vet aldrig hur bra (eller dåligt) laget är. Inte nog med att dom också har en brasse, Islands bidrag heter till råga på allt också Gunnar.
Fast en Pétur har dom ju förstås inte.
Risken finns att vi återkommer i ärendet. Men vi tar inte ut nåt i förskott.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar