Vi må oxå

Nåt slags prana kanske? Eller sväva lätt såsom en trana? Vem vet. Gottkiosken kommer alliansen att riva – om den nu inte redan är borta. Snart bara en dag kvar innan årets föreställning och nu är längsta natten i full blom och jag känner en kille som bor långt ini skogen. Skägget är kammat, käppen funnen, säcken lagad. Grannsämjan kräver en insats. Vem vet, det kanske blir åska? För så är det: Har du tänkt på att det som händer imorron vet du inte förräns dess? Det ser ut att bli max två hundra klappar under granen, och man frågar sig: Har du det bra – allt du vill ha o kanske mera?

Inte nog med det, vi nynnar med för full hals, eftersom vi grävt bland vaxen och hittat ett som en gång i tiden röstats fram som värdens bästa platta och som vi nu ett antal år efteråt ungefär var tjugonde minut vänder på och kan varenda textrad på och på hög volle.

Då och då funderar man på att lyfta på nålen för att gå ut i mörkret för en tagg – men tänk om man fick se en 6-7 tefat från en annan värld stående på tomten? Va? Tänk!

Vadan detta? Svaret är entydigt: Julstök. Jycken ser hålögd på och verkar rymningsbenägen. Sista presentbiochecken inköpt och man funderar på vad man skulle göra om inte alla pengar fanns. Röda gardinerna är på plats och en annan har redan fixat och provsmakat det som räknas när invasionen sker (läs jansson och sillen). Det doftar såpa, svarta pepparkakor, kolakok, ischoklad och en annan har i allt ståhej med omsorg testat Mautner Original Inländer Rum som österrikarna enligt flaskans baksida tutar i sig så fort tillfälle ges – och sämre än dom vill man ju inte vara – och en, okej två, väl kylda har man väl också dräpt litegrann i förtid för att få fason på det hela, ni vet man plockar en eller två av varje när man stormar igenom systemet varav en hette Pfiff – bara tanken får mig att småle såhär efteråt när jag glor på den tomma flaskan – och se på fanken, den var tydligen österrikisk den med.

Skål för Österrikes bnp som vi dragit vårt strå till stacken för!

Nej vänta, jag menar förstås god grönvit jul på er alla ni hedningar och alla andra!

Nu kommer dottern och kräver avlösning vid kolakoket och vill spisa en annan platta, men jag tar med mig en känsla fri från analyser av vetenskapsmän.

Dag för en tagg.

Jag sticker ut huvudet. Tittar upp. Svart himmel. Kallt men tefatsfritt.

Jag säger bara en sak: Nå då, nå då, nå då, nå då så!

Se det var en platta som satte spår.