I'm a man

Morgondopp, kaffe och tidningar på den gistna träbänken, och i vanlig ordning ögnade vi slutligen ledarsidan för att få våra fördomar bekräftade – och vi satte inte kaffet i vrångstrupen eftersom det har varit snudd på självklart och sedan länge ett av de starkaste argumenten bland många andra för att avskaffa monarkin en gång för alla, nämligen det som den glade monarken i Kalmarposten (av alla tänkbara alster) låtit sig undslippa och som ledarsidan i fråga glatt återger: ”Visserligen föds vi Bernadottar in i Solnaklubben, men i förtroende kan jag nämna att jag håller på jurgårn.”

Så mycket för det förtroendet. Men å andra sidan är det skönt att få sina fördomar bekräftade.

Annars har vi såhär på avstånd börjat ladda inför Utrechtmatchen och den kommande veckans drabbning med pågarna från Malmö. För att råda bot på en tänkbar höstdepression (det är fan elva månader till midsommar) är vi ordinerade två vinster varav en kan få sluta oavgjort men med mål i. Det är inte mycket begärt, eller hur? Vi kommer alltid att tro på Charlie Davies stora genombrott i målprotokollet och ju tidigare det sker, ju bättre, eller hur? Och sen har ju Benny den goda smaken att hålla nollan, och det får han gärna fortsätta med, eller hur? Vi begär alltså inte mycket. Eller hur?

”Sörenstam tillbaka i topp efter diskbråket”, meddelar den mindre kvällsdraken när vi uppdaterar oss för att hålla oss a jour med omvärlden och eventuella feministiska initiativ. Vi klickar oss naturligtvis vidare, men det visar sig inte ha ett dugg med upprätthållandet av könsmaktsordningen och vem som gör vad i köket att göra utan mer åt ryggen till. Däremot misstänker vi att begreppet ”en bulle i ugnen” kan ha visst fog för sig.

Lindsay Lohans passagerare talar för övrigt ut om sin värsta natt och hon ser ju snäll ut på bilden och sånt räcker ibland för att vi ska klicka oss vidare. Men just då mullrar mokabryggaren ännu ett varv och vi stänger butiken för denna gång. Sonens gårdagsgalej slutade på annan ort så honom kan vi inte väcka, och huruvida vår inneboende är vaken eller ej är egalt. Vi brassar på med Chicago, sextitalsversionen så klart, häller upp kaffet, tänder en tagg och går ut.