Allt ni behöver veta i halvtid

Morgonpromenad dagen efter upphämtningen i Köln. Jycken tar det cool. Vad hände egentligen i går? Jo, det enda som gällde var att behålla en 38 år gammal svit mot världens mest överskattade lag i fotboll alla kategorier. Åtminstone i England. Vi lyckades. Vi är ännu en gång bäst.

Det finns något genuint fint med Allbäck. Inget snack om att Zlatan är ursvensk, och Henke och Freddie och Lucic och alla dom andra med, men Allbäck är liksom ännu mer utmejslad ur graniten, en rese i den mörka granskogen, den som aldrig skulle kunna blåsas omkull av nån Gudrun, en ståndaktig kobbe i nån vindpinad skärgård, nånting mitt emellan en tur på en rattkälke en smällkall stjärnklar vinternatt i två meter snö och den förunderligt ljusa och vemodiga midsommarnatten efter två östgöta sädes när man tänker varför kan det inte alltid få vara så här och man ger fan i alla mygg för man har annat att tänka på. Ungefär sån är han.

1–1-målet var naturligtvis kalas och högsta klass på. Och om man så vill: en blixt från en klarblågul himmel.

Eftersom det är fotbolls-VM samlas även de mindre begivna framför burken. Vi som letar tecken och analyserar varje steg på planen och står i från första sekunden för att inte missa nåt får stå ut med att folk, ungar, jyckar ränner förbi och skymmer burken i en jämn ström för att hämta chips, koka te, byta plats, hämta nåt i all oändlighet. Ungarna är uppspelta och låter därefter. Svärmor in spe kommer in efter en halvtimme och bänkar sig hon med efter att ha gått runt, just det, framför burken för att hälsa på folk, ungar, jycken, hämta nåt, hämta te. Efter fem minuter frågar hon vem den där svarta figuren på planen är. Två minuter senare undrar hon: Är det bara i ishockey som målvakterna är sådär tjocka? Men sen säger hon dagens klockrena så långt: Det är ju bara dom röda som spelar.

I andra halvlek blev det definitivt bättre och bollen emellanåt på marken. Och vi som pläderar för rättvisa kan inte annat säga än att den skipades när Henke vred runt foten i 180 grader och med hjälp av dobbarna stötte in bollrackarn ner i keepern Robinsons högra hörn.

Och England är fortfarande, och vad dom än säger, sen 38 år som allra mest världens näst bästa lag.

Tidigare under dagen var Ecuador lika intresserat av att spela fotboll som kyrkokören i Nordingrå. Att Sverige i sin åttondel får ta sig an Tyskland är inte mycket att orda om, men jag säger bara: engelsmännen kan ha satt sin sista potatis.

I dag är det dags för hygglig underhållning. Argentina tar sig an Holland. Det kan ju i och för sig bli som att se två stycken Ecuador träningsspela eftersom bägge är klara för åttondelsfinal, men man kan ju alltid ägna sig åt att räkna på hur många tillslag på bollen som Sorin och hans kompisar använder för att hålla bollen inom laget. Och lite intresse borde även vinthundarna från Pampas kunna uppbringa; segraren slipper möta Portugal i åttondelsfinalen. Fast det är troligen mer motivation för de orange.

Att Zidane är avstängd sista gruppspelsmatchen är möjligen Frankrikes räddning. Om dom nu vill gå vidare, för så har det inte sett ut.

När den ena av brassarnas två tjockisar längst fram lyckades göra mål, och det mot Australien, var anledningen att den andra tjockisen inte orkade göra nåt med bollen, utan i stället passade polaren: ”Oye, gordo, du får göra’t.” En annan, bänkad målvakt hade självklart tagit strumprullaren.

Annars ser Spanien piggt ut.

Jag lyfter dessutom på hatten för Ghana som inte brydde sig ett dyft om att de ledde med ett noll över Tjeckien, utan i stället gasade på för att göra fler mål. Fast har nån anmält den där snubben med det fula armbandet till Fifa? Det såg för ruskigt ut.

Om Italien slutar göra självmål kan de gå vidare.

Så nu vet ni allt om fotbolls-VM. För egen del väntar mokabryggaren att puttra i gång.