Sunshine. Marginellt kallare i vattnet. Jycken hälsar på baggarna i hagen och tumlar om med blindhunden som hörs på långt håll med sin lilla pingla. Efteråt smakar kaffet himmelskt.
Hade jag lite kulor över skulle jag fixa en schyst typsnittshanterare till datorn. Ordning och reda pockar på när man ska göra tidning. Finns Suitcase kvar? ATM försvann ju med den så kallade utvecklingen. Macens nya egna i all ära, men vad den gör och varför och hur i helvete man blir av med dubbelt installerade Caslon etc kan få en inbiten kattdjursvän att krevera. System 9 var glasklart under huven, X är hur kul som helst men, därunder skalet, vad är det som pågår? Det funkar, det är inte det, och det är snyggt, men hur hänger det ihop? Varför? Visst, jag kan stänga av men jag vill bli av med skiten. Jag vill bestämma! Vad är det fråga om? Varför stirra på en datorskärm? Vad är meningen? Vill vi ha det så? Va!? System elva, tolv tretton… Hur ska det sluta? Hjälp!
Gör det rätt från början så blir det rätt, säger idioten som hälsade på mig i går. Nu sitter han i äppelträdet och ser viktig ut. Det ska tamefan inte behövas, är mitt svar, det är ju det som är proud to be mac. Och lägger till: Mera kaffe.
Yngsta sonen lirar boll med grannpöjken i solskenet, den äldsta har haft sällskap på rummet i natt och, antar jag, slaggar fortfarande. Dottern ligger i sin säng med fötterna på kudden och läser Djungelboken. Mamman bakar bullar med ett leende och jycken tuggar lyckligt på ett ben. Och jag? Jag stirrar på en datorskärm och undrar om inte datorskärmen stirrar på mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar