Vi är misstänksamma. Men vi är inte omöjliga, vilket vi är stolta över. En vänlig läsare – ”Rätt ska vara rätt” – har påpekat att vi i senaste drapan missat ett ”i”, vilket vi har åtgärdat och det med emfas, för rätt ska vara rätt, en paroll minst lika god som någon annan, särskilt när man fått sitt morgonkaffe och man hunnit med en tagg längst ute på udden medan jycken sniffade runt i buskagen med svansen stolt i vädret och det fortfarande halvt om halvt är vår i luften.
Fast ser man sig om in världen tycks det inte vara just den parollen som är i ropet. Därav misstänksamheten.
”Heath Ledger bara den senaste i raden av döda kändisar”, läser vi till exempel som rubrik på ett pressmeddelande som Newsdesk vänligt nog skickat oss och som fortsätter: ”Psykiatrin har tagit livet av hundratals.” Curt Kobain, Vivien Leigh, Elvis så klart (är han verkligen död?) samt Hemingway räknas upp som exempel på döda kändisar som psykiatrin ligger bakom. Avsändare? Kommittén för mänskliga rättigheter. Det låter ju fint. Vilka står bakom den? Jo, scientologerna, ni vet dom där jepparna som åtminstone förr i tiden stod på Drottninggatan här i Tjockhult och frågade förbipasserande ”Ska’ru med på en test” och som en svensk präst för ett antal år sen kallade för världens farligaste sekt och som fortfarande, efter en snabbtitt på hemsidan, alltså fortfarande inte vet att det heter ”ett test”.
Just det kanske har att göra med The Wall of Fire som enligt dom här jepparna påstås ha ägt rum för 75 miljoner år sedan. Den onde Xenu, härskare över den Galaktiska Konfederationen, och nu låter vi wikipedian föra ordet, ”fraktade miljarder utomjordingar till jorden och dödade dem i vulkaner med hjälp av vätebomber. Efter detta åkte deras odödliga själar, thetaner, upp i atmosfären där de tillfångatogs och placerades i 3D-biografer där de hjärntvättades med hjälp av filmer (det så kallade R6-implantatet). Sedan släpptes thetanerna ut och har därefter klamrat sig fast vid människorna som ett slags andliga parasiter (kroppsthetaner) och orsakar olika problem.”
Hur blir man av med dem? Jo, genom auditering, som kan ha diverse betydelser i diverse sammanhang men som i just detta fall sköts genom denna manick.
Att vi är misstänksamma i största allmänhet kan alltså ha naturliga orsaker. Man behöver alltså knappt se sig om i världen.
Ett annat karaktärsdrag som vi klamrar oss fast vid är att vi måste erkänna vissa saker. Vi kan helt enkelt inte låta bli. Vi erkänner alltså att vi en gång i tiden var svaga för The Eagles. Vad ger ni mig för det, va! Erkänn att ni tappade hakan, ni som trodde annat. Men va fan, det var vissa fruntimmer, det var bilresor genom landet när sommarsolen gick upp och kassetten gick varm, det var sjysta stämmor och så vidare. Vi är inte så svaga numera att vi kommer att vara på plats på nån konsert i Globen, en ”konsertbyggnad” som vi ibland misstänker tondöva utomjordingar för att ligga bakom, men vi känner att vi nånstans ändå var rätt ute och kan stå för det när vi läser en intervju med Don Henley i DN apropå nästa amerikanska president och att han är nöjd med vilken demokratisk kandidat som helst – ”en fucking chimpanzee skulle vara en förändring till det bättre.”
Nu tycker tydligen jycken att vi ska glassa en stund i solen på den gistna träbänken. Så vi sätter på oss bajenbrickorna, slår oss ner, tänder en tagg och funderar på hur man formerar två Bajen som i morgon ska spela två matcher på raken. Ett A- och ett lite mindre A-lag?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

1 kommentar:
Eagels! Hrmmppf.
Jojomensan, vi har alla våra lik att dras på.
Skicka en kommentar