Bra och bra

Asså ännu en batalj med två fejs. I första halvlek var Bajen löjligt överlägsna och borde ha stängt butiken. Att Bajen var löjligt överlägsna berodde delvis på att Örebro backade löjligt långt hem, delvis på att motståndarna aldrig fick tag på bollen när dom försökte. I andra halvlek såg det genant annorlunda ut. Möjligen hade Bajen full kontroll på det hela, men riktigt säker kan man inte vara. Det såg ut som om Poppen tog bollen på mållinjen några gånger när den där tremetersmannen nickade blint, och målvaktsöga har han, det visade han vid stolpträffen i slutminuterna. Och hållen nolla är inte fy skam.

Om Bajen fick tre mål bortdömda för offside vet vi inte, vi stod så att säga i 90 graders vinkel, men det är inte omöjligt.

Lolo var naturligtvis bra. Sosseh är kul som back men back är han inte, det syntes emellanåt. Traoré däremot utser vi till matchens favvo.

Sulan kom in och var uppe på frisparkarna och såg sugen ut att slå in eventuella returer.

Paulinho har vi lust att se mer av. För att vara brasse är han inte en klassisk sådan, om ni förstår skillnaden, men säga vad man vill: han jobbar på i alla fall.

Gaete är inte riktigt Petter än, det syntes, men va fan, vem är det som är det?

Arton tusen, sade spikern, men så många var vi inte. Förr i tiden kunde man däremot få se arton tusen pastejer vina mot anfallarna, numera händer det max en eller två gånger per match. Spelidén är så att säga klar och tydlig. Men ibland tänkte vi vårt stilla sinne: Slå bollen NU! Men okej, vi inser vad som kunde ha hänt.

Vad har Charlie i Kina att göra? Vi kommer att sakna honom. Redan i returen mot ÖSK kommer vi alltså att få se ett annat anfallsspel, men snälla, inte pastejerna. Eller vänta; kanske nån?

Fredrik Söderström fick beträda gräsmattan under pausen.

Yngste sonen tog det hela med ro. Vi hade dessutom på begäran och för en gångs skull käkat en imperialistiskt nedmald kossa mellan bröd med extra ketchup innan, för att inte tala om fettpinnarna till ”freedom fries” nedsköljda med 40 sockerbitar upplösta i färgat kolsyrat vatten, så den nya snygga vita tröjan hade sin fläckar.

I andra halvlek trotsade vi rökförbudet av ren nervositet och tände en tagg. Vi var inte ensamma.

Kaffemaskinen kallar. Sen ska vi dra strån till stacken.