Vi vågar inte riktigt komma ut

Solen skiner. Det blåser friskt. Men vi står stilla om ej stadigt eftersom vi fortfarande är på hälarna. Eftersom vi funderar. Och funderar.

Bajen har gjort mål. Bajen har släppt in mål. Bajen är obesegrat. Men Bajen väntar fortfarande på första vinsten. Bajen tog ledningen och kopplade därmed ett visst grepp om tabellen. Men Bajen har också tappat den.

Såg nästan hela Bajens premiärmatch i årets allsvenska hos den enögde grannen bort i backen. Och slutsatsen är…

Jaha, det var nu inte en tillställning som man jublade ihjäl sig under.

Det var inte heller en match som fick tårarna att spruta så att man lade sig ned för att dö.

Man kan lugnt säga att vi varit lite både och och upp och ner och fram och tillbaka och dessutom inte riktigt vetat vilket ben vi ska stå på. Rätt länge.

Det vet vi vi iofs inte nu heller. Men…

Alla mål räknas. Efter 35 sekunder blev det tack och lov inget sådant. Vi har redan fått årets dos. Och trots allt: i en kvart i första halvlek efter Castro-Tellos första strut för säsongen såg det plötsligt lovande ut. Riktigt bra för årstiden. Halvt om halvt fyndigt. Och tungt för motståndarna. Och bara halvtunga ben hos Bajen. Och grannen var förvånansvärt tyst.

Sen var det nån som slog en kass pass. Just nu tycks sånt räcka för att ändra på världens gång. För sen var det nervöst igen medan Gais fick tillfälle att till och från göra det enkelt för sig. Och grannen gick ännu en gång i gång om alla världsspelare i laget som just nu ligger sist eller näst sist beroende på hur man ser det.

Vi tänker inte längre än näsan räcker. Drar inga växlar. Men vi vill se folk på planen med näsan åt rätt håll. Se ben som pinnar på. Vi vill se Petter. Och Charlie. Troligen Traoré. Och kanske Jocke J igen som kan konsten att stå stadigt. Och att Erkan väljer andra lösningar på problemen.

Vilka problem? Nä. Just det. Gör det inte till problem. Sätt bara fart.

Står vi och stampar eftersom vi inte vet vilket ben vi ska stå på? Tja, vi sågar ingen. Vi hyllar inte heller någon. Vi ligger i slagläge. Men vi är definitivt inte på fast mark.

Däremot har vi inget att anmärka på den pågående striden om sistaplatsen.

För övrigt begriper vi inte riktigt varför Bajen har fyra dagar till nästa match medan andra lag har tio.

Skit samma. Det går lika bra att sluta fundera. På lördag står vi upp. Igen.